Preview Mode Links will not work in preview mode

I Sverige finns cirka 500 000 personer som lever med en neurologisk diagnos. Räknar man med närstående är det betydligt fler som påverkas av sjukdomen. För att uppmärksamma hur det är att leva med en diagnos, både som drabbad men också som anhörig, har Neuro producerat podden Diagnoser på djupet. I det första avsnittet hör vi Louise Hoffsten, hennes man och deras son.

- Kunskap om neurologiska diagnoser måste spridas. Så många är drabbade och vi måste uppmärksamma hur det påverkar. Därför är det viktigt att både den drabbade och deras närstående får berätta om sina erfarenheter, säger Louise Hoffsten.

Ambitionsnivån är hög med podden. Berättelserna korsklipps och bearbetas så att upplevelsen blir stor.

- Genom att vi korsklipper berättelserna, och genom att vi arbetar med ljudeffekter och musik så hoppas jag att podden pedagogiskt och känslomässigt förmedlar hur det är att leva med en neurologisk diagnos, säger Alfred Skogberg, kommunikatör på Neuro och producent till podden.

Närstående är en grupp som ofta glöms bort. Men deras upplevelse av hur det är att stå bredvid någon med en diagnos är oerhört viktig att förmedla, inte minst för vårdpersonal.

- När fler förstår hur olika personer påverkas av en diagnos kan vården fatta bättre beslut. Det blir en win win, säger Louise Hoffsten.

Nov 17, 2017

Hör den fascinerande intervjun med personen som skapade Certec, på Lunds universitet 1987. Ett center för utveckling av vardagsteknik och hjälpmedel. Bodil är professor emerita och funderar mycket på varför människan har lagt ner så mycket energi på att komma på begreppet tid.

Hon talar om ”styckad och ostyckad tid” och menar att vi måste dela upp stressen för att orka i längden. Bodil hyllar det svenska ordet ”lagom”, som det mest glädjegivande ord som kanske finns.

Tre begrepp som gör livet meningsfullt tycker hon är längtan efter kärlek, sökandet efter kunskap och ha medkänsla med andra. Och hon förklarar varför hon inte längre ger till tiggare.

Den personliga assistansen är en infekterad fråga och när nu LSS och den personliga assistansen ska reformeras, hävdar hon att hjälpmedelsfrågan måste ingå. För utan den nya hjälpmedelstekniken kan inte den personliga assistansen bli personlig. Man måste få del av robotik och hjälpmedel som en del av assistansen för att få känna sig självständig, tycker Bodil Jönsson, som dessutom är en stor beundrare av ordkonstnären Tage Danielsson, som hävdar att ”Utan tvivel är man inte riktigt klok”.