Preview Mode Links will not work in preview mode

I Sverige finns cirka 500 000 personer som lever med en neurologisk diagnos. Räknar man med närstående är det betydligt fler som påverkas av sjukdomen. För att uppmärksamma hur det är att leva med en diagnos, både som drabbad men också som anhörig, har Neuro producerat podden Diagnoser på djupet. I det första avsnittet hör vi Louise Hoffsten, hennes man och deras son.

- Kunskap om neurologiska diagnoser måste spridas. Så många är drabbade och vi måste uppmärksamma hur det påverkar. Därför är det viktigt att både den drabbade och deras närstående får berätta om sina erfarenheter, säger Louise Hoffsten.

Ambitionsnivån är hög med podden. Berättelserna korsklipps och bearbetas så att upplevelsen blir stor.

- Genom att vi korsklipper berättelserna, och genom att vi arbetar med ljudeffekter och musik så hoppas jag att podden pedagogiskt och känslomässigt förmedlar hur det är att leva med en neurologisk diagnos, säger Alfred Skogberg, kommunikatör på Neuro och producent till podden.

Närstående är en grupp som ofta glöms bort. Men deras upplevelse av hur det är att stå bredvid någon med en diagnos är oerhört viktig att förmedla, inte minst för vårdpersonal.

- När fler förstår hur olika personer påverkas av en diagnos kan vården fatta bättre beslut. Det blir en win win, säger Louise Hoffsten.

Dec 1, 2017

- Jag är en oerhört lättstimulerad levnadsglad människa som inte är rädd för själva döden. Min man Jonas brukar säga att jag är som en kossa, ”har jag bara grönt gräs är jag glad och nöjd” och det stämmer nog, säger Mark Levengood i denna podcastintervju.
Förutom några år inom vården har Mark Levengood tillbringat hela vuxenlivet inom mediavärlden.

- Jag trivdes väldigt bra inom vården fast vi hade många svårt sjuka patienter. När man gick hem för dagen visste man att man gjort något meningsfullt och bra för andra. Han har och har haft flera personer med neurologiska diagnoser i sin närhet och tycker att man ska bry sig praktiskt som anhörig.

I den snabbt utvecklade tekniken med robotik, artificiella kroppsdelar och avancerad kirurgi, uppkommer filosofiska frågor. Som vad som egentligen gör oss till människor? Hur mycket kan man lägga till eller ta bort i en kropp för att inte rubba människovärdet?

- Att vara människa har nog med våra hjärnors förmåga att göra, men ibland är det knepigt, säger han och berättar om sin morfar:

- Min morfar fick Parkinsons sjukdom och sjukdomen och medicinerna gjorde honom personlighetsförändrad. Han var liksom inte morfar längre, när inte hjärnan fungerade som tidigare. Han blev en vresig gubbe som sa konstiga saker och det var oerhört skrämmande, minns Mark och gör en jämförelse med sin man Jonas mamma:

- Jonas mamma hade Alzheimers sjukdom sina sista 17 år och tappade allt minne, fast hon blev ändå inte personlighetsförändrad.

Hör hela intervjun med Mark Levengood, gjord av Neuropoddens reporter Håkan Sjunnesson /NeuroMedia