Preview Mode Links will not work in preview mode

I Sverige finns cirka 500 000 personer som lever med en neurologisk diagnos. Räknar man med närstående är det betydligt fler som påverkas av sjukdomen. För att uppmärksamma hur det är att leva med en diagnos, både som drabbad men också som anhörig, har Neuro producerat podden Diagnoser på djupet. I det första avsnittet hör vi Louise Hoffsten, hennes man och deras son.

- Kunskap om neurologiska diagnoser måste spridas. Så många är drabbade och vi måste uppmärksamma hur det påverkar. Därför är det viktigt att både den drabbade och deras närstående får berätta om sina erfarenheter, säger Louise Hoffsten.

Ambitionsnivån är hög med podden. Berättelserna korsklipps och bearbetas så att upplevelsen blir stor.

- Genom att vi korsklipper berättelserna, och genom att vi arbetar med ljudeffekter och musik så hoppas jag att podden pedagogiskt och känslomässigt förmedlar hur det är att leva med en neurologisk diagnos, säger Alfred Skogberg, kommunikatör på Neuro och producent till podden.

Närstående är en grupp som ofta glöms bort. Men deras upplevelse av hur det är att stå bredvid någon med en diagnos är oerhört viktig att förmedla, inte minst för vårdpersonal.

- När fler förstår hur olika personer påverkas av en diagnos kan vården fatta bättre beslut. Det blir en win win, säger Louise Hoffsten.

May 29, 2018

Äntligen verkar det som om als-forskarna börjar kunna se varför als, amyotrofisk lateralskleros uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi. Det berättar neurologläkaren Peter Andersen vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, en av de ledande als-forskarna i den här fördjupande intervjun i Neuropodden. 

För drygt 20 år sedan i augusti 1996 kom den första godkända bromsande medicinen mot den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros i Sverige. Sedan dess har forskningen om ALS pågått intensivt runt om i världen utan att några nya egentliga konkreta och effektiva behandlingar kommit fram, tills nyligen.
Äntligen verkar det nämligen som om ALS-forskarna börjar kunna se varför den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros, uppstår i vissa människor och hur nya mer effektiva behandlingar skulle kunna gå till med genterapi. Bland annat hoppas man kunna förmedla nya läkemedel som är planterade i godartade viruspartiklar, som kroppen enkelt tar upp. Lite som en så kallad trojansk häst, där hästen är viruset och soldaterna läkemedlet som gömmer sig i trähästen.

En podcast inspelad av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

#almedalen #forskning #neuro #als #amyotrofisklateralskleros #peterandersen #umeå #neuromedia