Preview Mode Links will not work in preview mode

I Sverige finns cirka 500 000 personer som lever med en neurologisk diagnos. Räknar man med närstående är det betydligt fler som påverkas av sjukdomen. För att uppmärksamma hur det är att leva med en diagnos, både som drabbad men också som anhörig, har Neuro producerat podden Diagnoser på djupet. I det första avsnittet hör vi Louise Hoffsten, hennes man och deras son.

- Kunskap om neurologiska diagnoser måste spridas. Så många är drabbade och vi måste uppmärksamma hur det påverkar. Därför är det viktigt att både den drabbade och deras närstående får berätta om sina erfarenheter, säger Louise Hoffsten.

Ambitionsnivån är hög med podden. Berättelserna korsklipps och bearbetas så att upplevelsen blir stor.

- Genom att vi korsklipper berättelserna, och genom att vi arbetar med ljudeffekter och musik så hoppas jag att podden pedagogiskt och känslomässigt förmedlar hur det är att leva med en neurologisk diagnos, säger Alfred Skogberg, kommunikatör på Neuro och producent till podden.

Närstående är en grupp som ofta glöms bort. Men deras upplevelse av hur det är att stå bredvid någon med en diagnos är oerhört viktig att förmedla, inte minst för vårdpersonal.

- När fler förstår hur olika personer påverkas av en diagnos kan vården fatta bättre beslut. Det blir en win win, säger Louise Hoffsten.

  1. All Episodes
  2. Så ska stroke behandlas -de nationella riktlinjerna för strokevården reviderade

Så ska stroke behandlas -de nationella riktlinjerna för strokevården reviderade

Mar 27, 2018

Den 28 mars 2018 presenterade Socialstyrelsen de reviderade nationella riktlinjerna för strokevården. Och en av de få patientorganisationernas representanter som deltagit i prioriteringsarbetet av vårdinsatser är Roger Lindahl i patientorganisationen Neuro (Neuroförbundet). I den här Neuropoddintervjun får du veta det viktigaste innehållet i riktlinjerna ur ett patientperspektiv. Roger ger dig också argument för vad du kan begära av den vårdpersonal du möter.

En snabbt insatt intensiv och också långvarig rehabilitering är avgörande för att återupprätta förlorade kroppsfunktioner efter en stroke, en hjärnblödning eller en blodpropp i hjärnan.

Att kunna upprätthålla en god munhygien och sväljfunktion är några av de nya prioriteringar som förts in i de nationella riktlinjerna för vården av strokepatienter. Liksom att behandla afasi och depressioner med högre kvalitet. Snabba sjukhustransporter har en hög prioritet liksom att med hjälp av så kallad trombektomi plocka ut stora blodproppar, innan de orsakar skada i hjärnan.

Den här Neuropodden är producerad av Håkan Sjunnesson för NeuroMedia. Läs mer om strokevården på www.neuro.se

  ----------------------

Så ser du om någon har drabbats av stroke

För att rätt vård ska kunna ges, måste sjukvården alarmeras så fort som möjligt när någon drabbas av stroke. Det kan vi alla gemensamt hjälpa till att vara förberedda för att göra, med hjälp av kunskaper om AKUT-testet.

Ansikte

Den del av hjärnan som styr motoriken i ansiktet är ofta påverkat av en stroke. Genom att be en person le går det att avslöja om båda sidorna hänger med. Om ena sidan är slapp även när personen ler, tyder det på stroke. Hög tid att ringa SOS Alarm – 112.

Kroppsdel

Genom att be en person att sträcka båda armarna rakt fram kan också den för stroke så vanliga sidoförlamningen lätt upptäckas. Om ena armen faller är risken för stroke uppenbar.

Uttal

Talsvårigheter är mycket vanliga vid stroke. Be personen som är drabbad av ett anfall att upprepa en enkel mening. Om personen ifråga misslyckas, handlar tillståndet om ett pågående stroke- alternativt TIA-anfall.

Tid

Tiden i AKUT-testet handlar om att agera direkt. Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att alarmera och ringa efter ambulans.