Preview Mode Links will not work in preview mode

I Sverige finns cirka 500 000 personer som lever med en neurologisk diagnos. Räknar man med närstående är det betydligt fler som påverkas av sjukdomen. För att uppmärksamma hur det är att leva med en diagnos, både som drabbad men också som anhörig, har Neuro producerat podden Diagnoser på djupet. I det första avsnittet hör vi Louise Hoffsten, hennes man och deras son.

- Kunskap om neurologiska diagnoser måste spridas. Så många är drabbade och vi måste uppmärksamma hur det påverkar. Därför är det viktigt att både den drabbade och deras närstående får berätta om sina erfarenheter, säger Louise Hoffsten.

Ambitionsnivån är hög med podden. Berättelserna korsklipps och bearbetas så att upplevelsen blir stor.

- Genom att vi korsklipper berättelserna, och genom att vi arbetar med ljudeffekter och musik så hoppas jag att podden pedagogiskt och känslomässigt förmedlar hur det är att leva med en neurologisk diagnos, säger Alfred Skogberg, kommunikatör på Neuro och producent till podden.

Närstående är en grupp som ofta glöms bort. Men deras upplevelse av hur det är att stå bredvid någon med en diagnos är oerhört viktig att förmedla, inte minst för vårdpersonal.

- När fler förstår hur olika personer påverkas av en diagnos kan vården fatta bättre beslut. Det blir en win win, säger Louise Hoffsten.

  1. All Episodes
  2. Därför har Strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving

Därför har Strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving

May 13, 2019

Från att strokepatienterna tidigare var de med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatienter fått ett helt nytt fokus.
-Det är de patienter vi kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving, nestor inom svensk strokevård.

Samordnade reviderade strokeriktlinjerna

Neurologläkaren Bo Norrving vid Skånes Universitetssjukhus i Lund har varit primus motor i arbetet med att ta fram de nya reviderad riktlinjerna för strokevården i Sverige. Enligt honom är det mest revolutionerande i den akuta strokevården, den relativt nya behandlingen med så kallad trombektomi.
I bara två av tio strokefall handlar det om en hjärnblödning, medan den absoluta majoriteten av strokefallen beror på en propp. Det innebär att ett vitalt blodkärl har täppts igen och förhindrar syresatt blod att nå hjärnan. En mycket allvarlig situation som tidigare bara behandlades med blodförtunnande medel med varierad framgång.

Kräver snabba ambulanstransporter

 Med den nya behandlingen trombektomi används en lång manövreringsbar tunn kateter med en liten korg i änden. Den förs in genom en artär i ljumsken och sedan kan kirurgen mekaniskt plocka ut den koagulerade blodproppen i huvudregionen. En revolutionerande utveckling enligt neurologen Bo Norrving. Men det bygger på mycket snabba ambulanstransporter till de centrala sjukhus som kan utföra den här behandlingen inom några få timmar. Där har debatten om fler resurser inom ambulanshelikopterverksamheten blivit en het fråga för politiken att lösa.

Intensiv rehabilitering också framgångsrik

En annan viktig faktor inom strokevården är att rehabiliteringen kommer igång så snabbt som möjligt för patienten. Och det handlar om en intensiv, kontinuerlig och långvarig rehabilitering, där ett multiprofessionellt vårdteam omsluter varje patient. Då finns det stora möjligheter för en person att komma tillbaka till ett funktionellt liv, även om strokeskadorna varit relativt stora.
Hör intervjun om dagens och morgondagens strokevård med professor Bo Norrving i Neuros webbradiokanal Neuropodden!

Håkan Sjunnesson / NeuroMedia